Berattelse

Allt var mörkt. Spirite kom springandes imörkret. Han skriade gällt, det började brinna han försvann och jag vanknade upp snabbt upp skrikandes. kevin reste sig snabbt upp ur sängen.
- Ta det lugnt emma, ta det lugnt.
jag kramade honom hårt. han somnade snabbt om. jag reste mig upp och kollade ut. solen började försiktigt komma upp. Det ena stallet låg i uppbyggning bara ett stall hade klarta sig så visa hästar hade fått skickats iväg ett tag tills stallet blev klart. jag tog på mig jogging och en tjock tröja och gick ner ut. jag gick hela vägen ut i skogen för att leta reda på spirite som efter en månad inte hade kommit tillbaka.
det var kallt ute och jag frös. jag gick länge. solen hade nästan helt gått upp och jag gissade på att klockan närmade sig halv sju på morgonen så jag gissade på att jag varit borta i en timme. inga spår av spirite fanns. jag hade letat vaje morgon då jag kommit hem från sjukhuset men inga spår alls hade jag hittat.
- spirite , spitire var är du skrek jag i hela skogen. Några fåglar som var på ett stort träd flög iväg.
jag började så smått gå hem igen.
två timmar senare gick jag in i köket.
- hej sa marcus.
- hej, var är kevin?
- han och mrs och mr är på väg till ett möte. Du var inte hemma så dom bad mig att göra en ordentligt frukost till dig. Men jag vet att du inte vill det så vad vill du ha?
- en varm macka me varm chocklad.
- svårt att gissa sa han och skrattade. Några spår av spirite i morse?
- nej inga alls.. Folk tycker jag är galen som tror att han ens lever men jag vet det.
- inte jag sa han och log. Det är bra att du tror på honom, det vet jag att du alltid gjort sluta inte med det. han kommer hem igen.
- hur vet du det sa jag?
- för att du är här sa han och la fram mackan och chockladen ät nu, du har fler hästar att rida här nu.
jag tänkte länge på vad han sa.
efter att ätit macka gick jag ner i stallet. Jobbarna var i fullgång med det nya stallet, dom beräknade att en månad till sen skulle nog det vara klart.
simon stog och rycktade comet när jag gick in i stallet.
- hej sa han och log. Hur är det?
- hej sa jag och log. bra jag mår faktiskt bra.
- hha jo du sa det sa han skrattade.
Efter att den kvällen inträffade med elden har simon och jag blivit väldigt bra vänner.
- följer du med på en ridtur och leta efter spirite?
- jag var ute imorse och gick.
- jo jag förstog nästan det och inga spår alls ?
- nej inte alls.
- vi kanske har tur, kom igen , fille vill röra på sig.
- okej då. jag ska bara fixa honom.
en timme senare skrittade vi förbi damen i skogen jag kallade men spirite syntes inte till.
- Det är hopplöst sa jag. vi har inte sätt honom på över en månad han är som bortblåst.
- skogen är stor emma vi kan inte gå igenom hela skogen på en månad om vi så skulle. dessutom är han inte på samma plats dag till dag utan han ändrar riktning hela tiden. Tappa inte hoppet vi hittar honom jag lovar.
- usch men allt känns så hopplöst.
simon tittade lite tyst först.
- kom vi galopperar vi har inte tittat här borta.
vi galopperade längs en slinga.
plötsligt kom en älg springandes från skogen surt stirrande på oss. Fille fick panik och kastade sig åt sidan och jag var inte alls berädd. så jag föll av med en duns i marken.
simon for iväg med älgen jaganes bakom honom. comet för livet. Fille sprang bredvid. i full fart. han hade nog inte upptäckt att jag inte var på länge. jag reste mig upp och borstade bort skiten som kommit på mina kläder och tog upp mobilen.
- typiskt sa jag ingen jävla täckning. jag tittade mig runt. jag såg ingenting mer en träd och buskar. jag började sakta gå hemåt när jag hörde ett gnägg.
en vit skimmel kom springandes genom skogen
- spirite? spirite skrek jag.
han stannade tvärt när han fick syn på mig och gnäggade gällt.
jag gick sakta fram till honom för att se att han inte var rädd för mig han gick fram den sista biten och jag kramade om hans hals.
- gossen gud vad jag har saknat dig. vi måste ta oss hem pojken. han böjde sig ner så jag kunde hoppa upp på ryggen. duktig pojk kom så tar vi oss hem.
vi satte fart hemåt. jag höll mig hårt i hans långa man. Han galopperade med stora steg längs skogen hemåt. han visste precis vad han skulle. jag grät så lycklig jag var. Vi nämrade oss gården jag såg att alla stannade och tittade när vi kom fram dundrades i skogen. spirite spetsade öronen och galopperade glatt på den sista biten in i stallplanen stannade och stegrade sig. jag hoppade av honom.
- duktig pojk.
kevin kom springandes.  maria och carls stog häpet och kollade precis som alla andra.
- Han förde oss hem kevin. Han visste precis.
jag kramade om hans vackra hals.
- det var som sattan sa carl. Jäklar var den hästen har förtroende för henne.
simon kom springadens från stallet.
- jag skulle precis ut och leta upp dig. Förlåt för att jag bara stack.
- det gjorde du jo inte du blev jagad av en älg.
- va sa kevin? och skrattade.
- lång histora jag berättat ikväll, men just nu vill jag få in dena kusen i en varm bädd med massiv me mat.
alla hade återgott till sit arbete.
vi gick in i stallet och satte spirite i en box. och la upp mat.
- så gossen du ska få vara i fred. Han gnäggade gält när jag lämnade stallet.