Kapitel 2

Nästan en månad hade gått. Jag hade börjat komma till rätta och kunde mina sysslor in och utan till. Det hade inte hänt så mycket dena måndaden meren att andreas hade varit i norrköpinge och tränat malin baryards hästar då hon var på semester. så yanne och spirite hade vila i 2 veckor. Nu på sista tiden har det bara vairt mycket träning med dom för att få igång dom. Då andreas skulle tävla falsterbo klasser med dom. Det är där vi är ungefär nu. vi börjar med träningne den dagen.
- Anna är du snäll och höjer dom hindrena lite? sa andreas
- Visst.
Han galopperade mot det stora oxer planket med vatten matta under, helt plötsligt bara tvärstannade spirite och det enda jag ser är andreas som far i baken och slåt i huvudet i hindrena och en rädd spirite som springer runt. Som tur var det inhägnat i paddocken så jag brydde mig inte om att fånga spirite utan sprang fram till andreas istället.
- Hur gick det? sa jag
- Jodå, jag fick en hård smäll i huvudet. Fan osså. Vad var detta för jävla shit sak han gjorde.
- jag vet inte om du såg det men det flög up en katt på staketet precis när han skulle hoppa. kanske det han reagerade på? sa jag och log lite. Tror inte han gjorde det för att vara elak.
- Kanske inte det sa han och lät först sur men sen skrattade han lite. inte för att jag tänkt på det innan men hans tänder var så vita att man kunde spegla sig i dom. och han leende var så mjukt. nej men gud. jag kan inte stå här och drömma..
- Jag vet inte om jag ska avsluta här och fortsätta i morgon istället. skulle du vilja trava av honom?
- visst. jag sätter in honom sen och svalkar av honom med en liten kall dusch. sa jag. Är det något mer du vill att jag ska göra idag?
- nej det är okej. Vi ses. sa han och gick up till stallet efter att han hjälpt till att fånga i spirite och satt up mig i sadeln.
- Så spirite ska vi trava lite då?
Jag travade lugnt runt. jag hade inte precis ridit hans hästar innan. meren att skrittat av dom efter passet.
jag kände att efter ett tag så slappanade han av i kroppen och gick ner på tygeln och musklerna började jobba. Så jag avslutade där och skrittade av honom sen. Det jag missade var att det var en figur som stog uppe vid stallet och kollade. Det kom in tre hästar i paddocken efter att jag skrittat klart. Jag gick up i stallet duschade av honom satte ut honom i hagen. Jag stog och tittade en stund innan jag gick up och gjorde klart för kvällsmaten.

Klockan halv åtta efter att jag precis stigit ut ur duschen och satt på mig en handuk så knackade dörren. med mitt droppande blöta hår gick jag och öppnade.
- Hej, sa andreas generat. Det var inte mening att störa dig.
- Det är ingen fara sa jag och log mot honom. Jag är van vid att folk stör mig på kvällarna när jag kommit ut från duschen.
- ja jaså, sa han och tittade ner mot fötterna precis som han inte visste vad han skulle säga.
- jag skoja bara sa jag och skrattade.
- jaha okay. asså jag vet att detta är lite knäppt. men skulle du vilja följa med mig med picnik och äta på kullen? jag skulle ingentligen äta med min flickvän men hon avbokade precis i sista minuten. och jag hade redan gjort i ordning allt och så. så då tänkte jag att om du ville följa me? fast asså det är lugnt.
- Ta det lugnt. Visst jag har endå inget bättre för mig. sa jag och skrattade. men jag ska nog klä på mig lite först.
- okej jag väntar där uppe så länge. sa han
jag satte på mig ett par shorts och ett linne satte up håret i en liten knuta ovan för huvudet tog på mig flipflop och gick up för kullen.
- Shit asså sa jag när jag kom up. Tänk att du fick växa up med det här? Det är jo fantastiskt. Jag satte mig på filten bredvid honom och tittade ut över stallen.
- nja det är väll inte så vacker? sa han och log
- skojar du jag skulle göra vad som helts för att kunna få bo så här för alltid.
- kan du inte det då sa han precis som om det vore självklart.
- Hahah nej, alla är inte mångmiljonärer som ni. om du bara visste min min historia innan jag kom hit. sa jag och tittade ner. här känns det precis som om jag kan vara mig själv. Inga männsikor som jagar en vart man engår. man behöver inte vara populär för att passa in. Behöver inte se ut på ett visst sätt. och man kan syssla med det man verkligen älskar. Du kan inte fatta vilken tur du har.
- Berätta för mig då. sa han och tittade mig djupt in i ögonen. jag är en bra lyssnare.
Han böjde sig fram och kysste mig mjukt på läpparna.
- vänta sa jag, du är min chef. vi kan inte göra så här. och dessutom har du flickvän.
- jag är inte din chef det är mina päron. Och vadå flickvän? Kan jag inte få gilla dig för det? sa han.
jag tittade ner.  men han lufte mitt huvud och kysste mig igen längre den här gången.
två timmar senare låg jag och sov i sängen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0