kapitel 8

Regnet piskade mot fönsterutorna. Jag krypte längre in mot andreas. Jag kunde höra hans andetag. Lugnt. Klockan var runt halv tre på natten. Det var fortfarande mörkt ute. Trots att det var början av sommaren. Det hade gått cirka 1,5 månader sen churchill hade kommit. Han hade börjat vänja sig vid människor och var mer och mer vänlig för varje dag som gick. Nu hade vi börjat hoppa. Det vissade sig att han var en mycket duktig hopphäst och vi var uppe på 1.20 cm nu utan problem. Tredje gången vi hoppade..  Jag tänker fortfarande på den dagen då han kom. Vettskrämd och livrädd för allt och alla. Det hade tagit långstund innan jag fick ut honom ur transporten.
- SMÄÄLLL!
Det började blixtra där ute nu.  jag kröpp enu närmare andreas.
- Gud vad jag är glad att jag har dig sa jag tyst för mig själv.
Jag la min arm över honoms mage och huvudet på hans bröstkorg. Sen somnade jag djupt. 

Jag vaknade av en damsugare nere iköket. Jag tog up mobilen som ramlat ner på golvet.
- Haaalv tooolv? Skreekk jag. Shiiit för fan varför har ingen väckt mig!!.?
Andreas var inte där.jag sprang up kollade ut genom fönstret.ingen syntes till på stallgården. Jag sprang ner för trappan.
- halllååå är det någon hemma?
ingen svarade mig. jag gick ut ur huset och ner till stallet. Ingen där iheller. jag gick ner till spirites box och gick in till honom.
- Hej gubben. Var är alla?! Vänta lite så tar vi en tur ner till sjön och badar.
Jag sadlade spritie sen red jag iväg mot sjön.
- Härligt me en tur va älskling?! Du ska få svalka av dig ordentligt det förtjänar du defenitivt.
När jag kom ner till sjön satt andreas där.
- Hej sa han och log. Sen kom han fram till mig. Så spirite lede dig hit trots allt?! Dig kan man lita på.
- haha va?!
- Graaaatttiiiiiiiiiiss!
Det kom fullt me folkspringande. Alla från stallen, marvin och ja alla.
- Du trodde väll endå inte att vi glömt din födelsedag?
- min födelsedag?
- okej tydligen inte vi som har glömt den.  Grattis älskling.
jag hoppade av spirite och kramade om andreas.
- Gud vad gulliiig du är sa jag! Tack så jätte mycket!
- Det är jo din födelsedag. Du ska ha det bästa älskling. han kysste mig mjukt på läpparna.
- Kom nu tutterduvor sa marvin. Vi andra vill käka tårta.
- Klart du ska få din tårta marvin sa jag och skrattade. jag gick fram och kramade honom. Tack!
- jaja kom nu sa han och log.
jag tog andreas hand och gick mot dom andra. Dom dukade fram filtar längs sjön och tog fram tårtan.
- Gud vilken god tårta marvin sa jag.
- Håller me sa andreas. Nog den godaste du någonsin gjort.
- Det ska jo vara det bästa till miss anna.
- aww tack allsammans.
- Nu tycker jag att vi badar sa andreas och tog tag i mig och lyfte up mig och sprang ner till vattnet.
- NNeeeeej skrek jag!! innan jag var plask blöött!. du får sluta me det där sa jag och tryckte ner hans huvud under vattnet. Han grep tag i mig runt midjan och tryckte mig inte till honom. Sen kysste han mig på läpparna.
Alla badade och stänkte vatten på varandra och hade det roligt.
På kvällen när alla hade gått tillbaka var det bara jag ocha andreas som satt kvar. vi satt på en filt och kollade ut på vattnet då månen speglade sig i vattnet.
- Du har inte fått din födelsedagspresent en.
- jag vill inte ha något från dig. Du ger mig redan allt!
- Du är det enda jag vill ha anna. Jag kan säga så mycket om dig att du tröttnar på vad jag har att säga.
- Jag tröttnar inte på dig.
- Men det jag kan säga är det att jag vill spendera resten av mitt liv me dig.
han tog up en ask ur fickan. Öppnade den. Inåt i var det en stor glittrig diamant ring.
- Anna vill du gifta dig me mig?
- jaaa klart som fan att jag vill.
Han tog up ringen satte den på fingret.
- Precis där den hör hemma sa han. lytade sig över mig och kysste mig länge!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0