klevenborn

vi satt i bilen på väg till tävling me andreas som skulle tävla yanki i 150 cm klass, Gräsbana.
Martina var me för att fixa till hästarna.
- nervös? frågade jag när jag tittade på andreas som satt och slog me spöet på benet.
- jag? haha jag blir aldrig nervös sa han och skrattade lite sen satt han och kollade ut igen knäppt tyst.
- Skäker sa jag? Det är inget fel me det!.
- Det är lugnt. Kolla vi lastar ut honom när vi är framme sen kan väll du skritta honom medans jag går banan anna. Det är inte så många starter därför.
- okej men det är lugnt. Men vi har ingen bråska.

När vi kom fram lastade vi ut broddade sadlade sen hoppade jag up och skrittade fram medans andreas gick iväg för att gå banan. Andreas kom tillbaka och började trava igång.
jag gick för att kolla hur långt dom hade kommit på framhoppningen.
- tre st tills det är din tur Andreas ropade jag.
- okej.
Efter en stund gick andreas in och hoppade fram. Jag sänkte en oxer som låg på 150 cm till 120 cm. Han kom en gång sen höjde jag till 140 cm och sen till 150 cm.
- Ser jätte bra ut sa jag.
- ja han känns jätte bra.
- Andreas persson håll dig berädd Skrek en funkis.
- kommer skrek jag tillbaka.
Andreas gick in på banan och började skritta medans den andra ryttaren fick startsignal.
efter att den var klar var det andreas tur.
- Andreas persson på yankibirde varsågod och rid hördes de i högtalaren.
Andreas hoppade igenom hela banan utan att blinka och hamlade på en andra plats.
- Grattis sa jag när han kom ut.
- ja jag är jätte nöjd me honom. Tog ut svängen lite mot numer 14 så vi tappade lite tid men super nöjd endå.
- vad bra ska vi lasta in honom och sen kolla på 150 unghästarna ? kanske finns någon intressant häst ?!
- jo klart visst.
Efter att lastat in yanki satt vi me pommes och läsk och åt.
Det kom in en vit hingst på banan.
- Jäklar vad fin sa jag.
- Du och dina skimmlar sa andreas.
- dom är så vackra. elr hur martina?
- svin fina hur kan man inte tycka det sa martina och log.
Den vita hästen hoppade igenom banan och log i ledningen.
det kom in en brun häst på banan.
- gud vad jag känner igen den hästen sa jag.
- kan du omöjlight den hästen är första gången den tävlar på den här höjden sa andreas
- hur vet du det sa jag `?
- Står på startlistorna och dens namn att man fick vara försiktig då den är känslig.
- aha okej sa jag.
Hästen började hoppa. Och jo mer jag såg den hoppa jo mer kände jag igen den.
det började värka i huvudet.
- aaj mitt huvud sa jag.
- Hur är det sa andreas oroligt?
Så kom hindret.
- Stoppa dom skrek jag alla vände sig om och glodde på mig precis som om jag var dum i huvudet.
Hästen hade redan hoppat av och var på väg över. När den landar på andra sidan vicker sig benen ryttaren flyger av och hästen slår över.
Alla häpnar.
- kalla på doktorn skrek funkisarna.
Ryttaren låg kvar och hade problem me att andas.
det knep till i magen som om jag hade fått en kniv rakt in. jag gaspade efter luft.
- Hur är det igentligen sa kevin och visste inte riktigt vad han skulle göra.
- jag mår bra sa jag gå och hjälp dom andra me ryttaren hasplade jag ur mig.
efter fem minuter kom ryttaren på benen och andades normalt.

När vi satt hemma på kvällen i soffan nere i vardagsrummet kollade andreas på mig oförståendligt.
- Anna sa han. varför skrek du till dom att stoppa ryttaren som gick omkull? Hur kunde du veta.
- men man såg jo redan när hästen var på väg att han skulle göra något.
- man kan inte se sånt sa han.
- nä okej.
- det är väll det enda jag kommer få ut ifrån dig ?
- ja
- så det är inte mer jag kommer få veta.
- nä för det är inget fräste jag.
han reste sig upp och gick ut.
- Andreas snälla förlåt kom tillbacka.
men han var redan borta genom dörren.
jag reste mig up och gick ut efter honom. Han satt på varandan.
- Förlåt sa jag. och tårarna började komma i ögonen jag försökte hejda dom. jag vet inte okej? jag vet inte.
nu kunde jag inte hejda dom längre och dom trängde fram genom ögon locken. han reste sig up och höll om mig. jag lovar hade jag vetat hade jag sagt det till dig. det vet du.
- det är lugnt sa han och tryckte mig intill sig. Men det är något som är fel anna. Du får andnings uppehåll och huvudvärk. Det är inte bra.
jag sa inget utan lutade bara huvudet mot hans trycka famn.
- släppt mig aldrig var det enda jag fick fram.